Two limes 14
En stor fot till en parklind (Tilia vulgaris) i Uppsala
Old lime bark.
Det är svårt att dra några långtgående slutsatser om ett gammalt träds ålder bara utifrån dess utseende. Den skytteanska linden ser inte ut att ha hamlats, i varje fall inte sedan sin ungdomstid. Endast enstaka grenar har kapats eller knäckts. Trädet ser definitvt yngre ut än Grönsöö slotts spruckna, hålfyllda och knöliga lindruin från 1620-talet. Det ser också yngre ut än den större och mer komplext formade vitala 1620-talslinden vid Svartsjö slott. Men med yngre lindar blir jämförelser svårare att göra.

Den skytteanska linden står i utkanten av ett gammalt odlingskvarter. Är den gammal kan den ha fått en god start i livet, med överskottsnäring från trädgårdsodlingarna. Den står lågt, strax nedanför en sluttning upp mot domkyrkan. Den står friare än den vid Västgöta nation. Jordmån och fuktighet bör inte skilja så mycket mellan de två platserna, även om den skytteanska linden verkar ha det lite bättre ställt. Dess omkrets är bara en halv större än Västgötalindens, men stammarna är fler och högre. Det är ett stort träd.

Det saknas ett tidigt fotografi eller uppmätning att utgå ifrån för att kunna se hur linden har växt under det förra seklet. Men med samma matematiska formel som för Västgötalinden blir resultatet 220 år. Alltså från Jacob Lindbloms tid. Då förutsätts de två lindarna ha följt samma tillväxtkurva. Vi vet inte om de har gjort det.